gronkiwi.blogg.se

Det är verkligen en fantastisk händelse när ett litet barn föds. Känslan när man för första gången får se denna underbara lilla varelse gör en alldeles varm. När jag tänker tillbaka på när Matilda kom till oss så känns det bra. Jag blir lite tårögd och blir stolt att jag lyckades ta mig genom det. Kommer ihåg hur jag och sambon kämpade oss genom smärtorna tillsammans. 

När jag såg mitt brorsbarn Arvid första gången så kommer jag ihåg att jag inte kunde sluta le. Han var jättefin och luktade så gott som nyfödda gör.

Nu är det så att förra veckan på torsdagen så blev jag faster för andra gången till ett litet gossebarn. Allt gick bra både för mamma och barn. Vi har fått ett namn men vill inte gå ut med detta här. Nu längtar jag bara efter att få träffa den lille och få lukta på honom. Det är underbart när familjen/släkten blir större.

"Hon kissar genom pyjamasen och påslakanet blev lite vått så jag bytte påslakanet." för att täcket är säkert inte vått och man kan inte lika väl byta i hela sängen då man inte kan vara helt hundra att hon inte kissat på fler ställen. Jag vet det var mitt i natten men säg till så hjälps vi åt. Sedan är det inte som att det händer varje natt.

Kan ibland inte förstå varför inte min kära sambo kan tänka mer som mig i vissa situationer? Inte för att jag alltid har rätt även om jag inte alltid vill erkänna det. 

 

Inte meningen att hänga ut sambon men nu gör jag detta lite då jag blir lite irriterad när man får göra färdigt det som sambon påbörjade i natt i bönans säng. Måste få klaga lite ibland då det inte alltid är perfekt i förhållandet. Vi har våra duster  och vi är inte alltid så trevliga mot varandra när vi båda kommer igång. Det vi känner är väl att detta är inget som vi vill ta offentligt bland massa folk hela tiden utan vi försöker ta diskussioner och annat när vi är hemma själva.

 

Ska väl tillägga att jag har en väldigt fin sambo (blivande man) som gör väldigt mycket både för mig och Matilda, mer än många andra gissar jag på.

 

Livet rullar på som det ska och vi är väldigt nöjda med vår tillvaro just nu. Matilda utvecklas mer och mer och ger oss mycket värme och kärlek i livet. Snart fyller hon 1 år och det är ofattbart att detta året har gått så fort. Vi ska ha kalas här i helgen och det ska bli riktigt roligt och se vad hon ska göra både med eventuella paket och den tårta vi tänkt göra till henne.

 

Jag har sökt en del jobb inför våren och hoppas att någon ska tycka jag verkar intressant. Har ju sagt upp mig på mitt gamla jobb för att börja på ny kula någonstans. Har sökt två jobb inom skolan och två vikariat i förskolan på ett halvår men hoppas nog mest på de jobben i skolan. Var på intervju häromdagen för en tjänst i Sjötofta och det kändes okej efteråt. Det enda som tar emot är att det tar en stund att köra dit så hoppas nog lite mer på tjänsten i Hössna om jag får komma på intervju där. Förskoletjänsterna är vik på ett halvår och min tanke är då att jag har ett jobb fram till hösten för att sedan kunna söka mig till skolan.

 

Planerna för bröllopet i maj går framåt och vi har redan bokat in en hel del saker, kyrka, präst, fotograf och frisör. Längtar otroligt mycket till den dagen och önskar ibland att den var här redan nu men det är skönt att vi har lite tid på oss. Ska försöka hinna med att göra ordning inbjudningskorten nästa vecka så att vi kan få ut dem snart. 

 

Vi väntar med spänning just nu på att det ska komma en ny liten familjemedlem också, en liten kusin ska titta ut närsomhelst. Kan tänka mig att min käre bror och hans fru är mer spända än vad vi är på vad för person som gömmer sig inne i magen. Den enda önskan jag har är att hen är frisk och att själva förlossningen ska gå bra för dem.

Var i Tidaholm och hjälpte de flytta förra helgen till deras nya hus (jättefint hus och stort) och magen såg ut som att den skulle spricka vilken dag som helst. Man blir ju lite sugen på en till när man ser den mysiga magen. Tänk vad fort man glömmer smärtan man hade. :)